Musikarkeologi

Musikarkeologi är en riktigt ung vetenskap som satte fart på allvar så sent som i början på 1970-talet. Det är en tvärvetenskaplig gren som blandar främst musikvetenskap, arkeologi och musiketnologi. För att förtydliga vad de olika vetenskaperna sysslar med kan vi ta exemplet att sjunga för födelsedagsbarnet. Musikvetenskapen kan se på vilka sånger som har använts under olika tider, hur de har framförts och så vidare. Musiketnologin tittar på fenomenet och jämför med hur det ser ut i andra kulturer. Var sjunger man för födelsedagsbarnet, vilka skillnader och likheter finns mellan de olika kulturernas seder? Har någon du känner födelsedag snart kan du förutom att sjunga även beställa en fin tårta till vederbörande hos Din Tårta. Musikarkeologen i sin tur försöker förstå hur olika musikinstrument har uppstått och spridits, till exempel genom att se på arkeologiska lämningar av instrument.

Genom att göra spelbara kopior av uppgrävda instrument från gamla tider kan musikarkeologen försöka skapa sig en bild av hur musiken kunde låta förr, och på vilket sätt man kunde spela på instrumenten. Många av instrumenten från förr kan man bara hitta fragment av, resten har förmultnat i jorden. Därför kan man inte vara helt säker på hur instrumenten lät. Man kan aldrig veta hur musiken som spelades lät heller eftersom man inte hittar nedskrivna noter. Dessutom kan vi inte veta hur musiken uppfattades av de som lyssnade. Den moderne musikern som spelar på det nygjorda förhistoriska instrumentet och den nutida lyssnaren har båda ett helt annat förhållande till musiken, och några sekler av musikutveckling i ”sina öron” som gör att de har svårt att sätta sig in i hur det lät för originalpubliken en gång.

Utbildningar

I Sverige finns det för närvarande en fristående grundkurs i musikarkeologi vid Linnéuniversitetet i Kalmar. Om du tycker ämnet verkar intressant och vill studera det, finns det arkeologikurser eller program på nästan samtliga högskolor och universitet i Sverige. Läser du någon av dessa kan du säkert fördjupa dig inom musikarkeologi när det är dags att skriva dina uppsatser.

Framstående länder inom musikarkeologi för den som är villig att plugga utomlands är bland annat England, Tyskland, Italien och Grekland.

Fynd

Mycket av det organiska material som instrumenten är uppbyggda av överlever tyvärr inte sekler under mark. Man har ändå hittat förhållandevis gamla flöjter eller pipor gjorda av olika djurben. Från förlista fartyg har man funnit flöjter, lyror och andra stränginstrument. Så är till exempel fallet med Regalskeppet Vasa, som sjönk 1628, och The Mary Rose, som förliste 1545. Vidare kan man få en bild av antikens musikinstrument från avbildningar på till exempel grekiska urnor, romerska mosaiker eller egyptiska gravmålningar.

Man kan nog vara rätt säker på att människan har framställt instrument och skapat musik så länge hon har funnits. Det enklaste och äldsta instrumentet är den mänskliga rösten, som vi alltid bär med oss. Rösten var ett redskap för att hålla kontakten över långa avstånd. Andra instrument kan i början ha haft som syfte att locka eller skrämma vilt. Andra instrument användes i riter och kulter för att blidka, eller komma närmare, gudarna. Av allt detta uppstod så småningom ljuv musik.